Utbildning online

”It´s time we take online education seriously- becauce we´we tried everything else” så skriver Washington Post i en artikel  28/3. Google har revolutionerat sättet vi hittar information, eBay sättet vi handlar på, Facebook har gjort att vi kan kommunicera enkelt med gamla vänner men ungdomar sitter fast i den analoga skolan fortsätter författaren till artikeln.

Inför satsningen på bärbara datorer till alla våra elever dyker en mängd intressanta pedagogiska frågor upp. Huvudfrågan är -Hur kan vi göra IKT, Information, kommunikation och Teknik till kraftfulla verktyg för att lära eleverna mer, få bättre resultat?  Att vi som skola ska nå vårt mål-att få eleverna så nyfikna att de nästan spricker! Att eleverna ska lära sig mer och mer!

Lärare upplever ofta en känsla av att inte räcka till för att ge eleverna personlig feed-back. Genom att skapa enkla kanaler för kommunikation mellan elever och lärare kan interaktionen öka. I artikeln refereras till ”the Florida Virtual School”  där resultat visar att interaktionen mellan elev och lärare har ökat när skolorna har blivit mer internetbaserade .Interaktion ses som det som gör största skillnaden för elevernas resultat.

Bilden av det lilla röda skolhuset där eleverna sitter på rad och läraren står vid svarta tavlan är stark. Det är själva sinnebilden av den amerikanska skolan enligt artikeln och så ser vi nog också på den svenska skolan. Elever sitter i rader, lyssnar och svarar på lärarens frågor. Nu ser verkligheten annorlunda ut, vi vill att våra elever ska vara aktiva och att de ska ta ansvar för sitt eget lärande. Egen dator är förstås ingen undermedicin för att få elever motiverade. Men den kan göra så att ansvaret blir enklare att ta för den enskilde eleven. Den kan också öka förutsättningar för interaktion och feedback mellan pedagoger och elever.

Washinton Post slår fast att vi behöver  ”learn to love the glow of a childs face lit by a laptop screen”

Nu tar vi vårt röda skolhus, Vallentuna gymnasium, in i ett mer digitalt sätt att lära. Äventyret fortsätter!

Nu kör vi; Bärbara datorer till våra elever!

För ungefär ett år sedan gjorde vi ett vägval, för att kunna åstadkomma en modern lärmiljö på Vallentuna gymnasium behöver vi gå mot en verklighet där varje elev har sin egen dator. På så sätt ökar vi våra elevers digitala kompetens. Vi kan integrera datorn i lektionsarbetet och vi kan arbeta med att göra redovisningar mer kreativa och utmanande.   Sedan dess har vi arbetat på att förverkliga vår vision. Vi som gymnasieskola måste förhålla oss till snabba förändringar som gäller  information, kommunikation och teknik. Vi måste förbereda våra elever på krav som de kommer att möta i fortsatta studier och i arbetslivet. Dessutom är datorn en självklarhet när det gäller sociala kontakter och underhållning. Digital kompetens är en viktig fråga för oss.

Digital kompetens ingår som en av åtta nyckelkompetenser som EU kommissionen har definierat. Med nyckelkompetens menas förmågor och färdigheter som är viktiga för alla människor hela livet. Man pratar om ett livslångt lärande och att detta grundläggs både kunskapsmässigt och rent attitydmässigt i skolan. I begreppet digital kompetens ingår att kunna hantera en dator, att kunna basfunktioner som att skriva, göra presentationer, beräkningar, kommunicera, strukturera mappar mm.  Dessutom ingår färdigheter som gäller informationssökning och att vara källkritisk.

Nu är vi framme vid en genomförandeplan av projektet En-till-en. Från och med höstterminen 2010 kommer alla elever att få en egen dator. Eleverna kommer själva att ha ansvar för sin dator och efter tre år på gymnasiet kan man köpa ut sin dator för ungefär en tusenlapp. Med detta vill vi ge våra elever en bra grund att stå på, en kunskap som kommer att vara viktig för dem.

Så nu kör vi:

Bärbara datorer till alla elever på Vallentuna gymnasium från och med HT 2010!

Bärbara datorer är mer än ett lockbete!

Det är ungefär 450 ungdomar i Vallentuna som nu under våren ska välja gymnasium. 200 skolor runt omkring i Stockholms regionen kämpar för att eleverna ska välja just deras skola. Gymnasiemarknaden i Stockholm är verkligen en marknad. Gymnasier försöker bjuda över varandra med olika lockbeten, det kan vara resor, gymkort, körkort och allt vanligare är ett löfte om en bärbar dator. Skolor satsar stora summor på att många elever ska välja dem,  köpa just deras   ”gymnasieprodukt”.  Med elever följer skolpeng från hemkommunen och ju mer pengar desto nöjdare skolor, förstås. Många skolor vill ha en uppstramning och en mer seriös marknadsföring, Vallentuna gymnasium är en av dem. DN 100215 skriver att  ”Åtta av tio skolor efterlyser nu ett etiskt regelverk eftersom de anser att eleverna riskerar att göra skolval på fel grunder” .

Elevers val av gymnasium är viktigt, det ska vara genomtänkt och seriöst och det ska vara hållbart. Det är tre viktiga år som man ska fatta beslut om. Val av gymnasieskola påverkar möjligheter till resultat som sedan påverkar möjligheter att komma in på önskad utbildning eller möjligheter på arbetsmarknaden.

Lokaltidningen ”Vallentuna Steget” hade 100209 en artikel som bland annat handlade om bärbara datorer som lockbete. Tidningen skriver ”Löfte om datorer kommer för sent. Gymnasiet missar gyllene tillfälle att locka elever”. Datorer är för en viktig del i vår strategi för bättre utbildning för våra elever. Med tillgång till en egen dator kan vi öka elevernas digitala kompetens och göra dem väl förberedda för krav som fortsatta studier och arbete kommer att ställa. Vi har fattat beslut om att alla våra elever ska få en bärbar dator med start  höstterminen 2010 .

Jag är övertygad om att Vallentunas ungdomar inte går på tomma löften från skolor som vill ha deras (röst) gymnasiepeng och att de allra flesta säger;

Gärna en bra och genomtänkt utbildning inklusive bärbara datorer men

Lockbete, nej tack! 

Utmaning: Vallentuna gymnasium i världen!

Pretoria februari 2008 tillsammans med goda vänner och min man

Alltinget i Rejkjavik sommaren 2005

Parlamentet i Ottowa 1:a juli 2007 Canadas nationaldag.

Utmaning!

Hur många parlament kan vi på Vallentuna gymnasium besöka? Öppet för alla elever och all personal, nu eller tidigare, på Vallentuna gymnasium.Enkla regler: Är du i en huvudstad, leta reda på parlamentet, låt någon ta en bild på dig själv och skicka in.

SP3b till Berlin

Tänk dig att du plötsligt möts av en taggtråd och beväpnade vakter längs hela Valhallavägen en kväll när du stiger av vid Östra station. Ett tag efter detta börjar en mur att byggas runt hela Stockholms city, du kan inte komma in till Sergels torg och gå på bio, du kan inte besöka Gröna Lund eller något evenemang på Globen. Du kan inte besöka farmor som bor på Söder eller den nya intressanta kontakten på Kungsholmen du har fått på facebook. Muren skär rakt igenom bostadshus, grannar hamnar på var sin sida om muren. Hus och kyrkor rivs för att muren, vakttorn och patrullbilvägar ska få plats.  När du åker in till City möts du av en hög mur, i vakttornen sitter vakter som bevakar varje steg du tar.

Detta var precis vad som hände invånarna i Berlin 1961 då den kommunistiska regeringen i DDR, Östtyskland, byggde en mur för att på så sätt förhindra att befolkningen flydde till  BDR, Västtyskland. I väst fanns det bättre chanser till arbete och försörjning, där fanns också möjligheter till åsiktsfrihet, religionsfrihet och alla de fri- och rättigheter som vi förknippar med demokrati.   Rörelsefriheten för befolkningen i Östtyskland minskade, man kunde inte lämna landet och man kunde inte besöka vänner och släkt som kanske bara bodde ett kvarter bort men på andra sidan muren. Många människor sköts till döds under flyktförsök från öst- till väst. 

Berlin är en stad som jag har haft anledning att besöka många gånger eftersom min bror har arbetat som utrikeskorrespondent för Dagens Industri i omgångar där sedan slutet på 80-talet. Första gången jag var i Berlin hade muren precis öppnats men det var innan Öst- och Västtyskland hade återförenats. Det var också innan Berlin på nytt blev huvudstad. Östberlin var grått och fattigt, märkt av många års diktatur. Stora statyer av Marx och Lenin fanns kvar på paradgatan Unter den Linden. Det har blivit ungefär 8 resor till Berlin sedan dess. Det har varit intressant att följa stadens utveckling. Berlin är en dynamisk och spännande stad med många konstprojekt. De östra delarna av staden har rustats upp, företag och myndigheter har flyttat till Berlin. Det har skett ett enormt byggande och upprustning. Nu är det 20 år sedan den historiska kvällen då gränsvakterna gav efter för strömmar av människor som började klättra över muren.

Här är några tips till SP3b som åker till Berlin på studieresa i april; besök riksdagshuset, som med sitt nya glastak symboliserar öppenhet. Besök också det nya judiska museet där man på ett kusligt sätt blir medveten om det tomrum som morden på stadens judar förde med sig. Besök museet vid den gamla gränsövergången Checkpoint Charlie där man kan ta del av olika metoder som desperata människor använde sig av för att fly över muren.

Tema Klimatmötet i Köpenhamn!

För att kunna förstå komplicerade frågor och fenomen är det viktigt att få dessa belysta ur olika perspektiv. Temaläsningen på gymnasiet bygger på detta. Om vi ser på klimatkonferensen, december, 2009, i Köpenhamn blir vikten av helhet uppenbar. För att förstå ett komplext fenomen som Klimatmötet behövs kunskap från olika områden, de olika perspektiven ger var och en sin pusselbit av kunskap och sammanfogningen skapar större förståelse. Om vi skulle översätta till den kunskap som våra olika program ger kan vi komma en liten bit närmare förståelsen av vad som hände i Köpenhamn. Kunskap om hur vi bygger behövs för att förstå hur vi kan bo och leva mer klimatsnålt. Ekologiskt boende och ny teknik som exempelvis passivhus kommer in här. Kunskap om transportmedel som kräver mindre energi och kunskap om hur dessa fordon fungerar. Vi behöver kunskap om hur människor konsumerar och hur konsumtionen kan styras till mer hållbar och kvalitetsmedvetenhet. Det behövs också psykologisk kunskap för att komma fram till de beteendeförändringar som krävs för en mer hållbar syn på vår miljö. Vi behöver kunskap om hur det politiska systemet fungerar, hur förhandlingar sker och hur kompromisser kan utformas, alltså samhällsvetenskaplig kompetens. Språk behövs för att kunna kommunicera över nationsgränser och kulturell kunskap för att förstå vad som kan sägas och vad som man behöver vara diplomatisk när man säger. Till slut behövs också kunskap om massmedia för att förstå hur Anna Ankas liv och Tiger Woods otrohet fick dominera de svenska tidningarnas innehåll under de viktiga veckor i december då klimatkonferensen genomfördes. Ett enkelt slagord efter detta; Temaläsning är sättet att lära sig  för större förståelse av svåra komplicerade frågor! (Som hos oss)